Köpenhamn halvmarathon



I helgen som gick var vi i Köpenhamn och sprang världsmästerskap i halvmarathon. 

Varken jag eller Tony gjorde någon strålande insats men det var trevlig att koma till Köpenhamn. 

Vårt resesällskap var utmärkta guider eftersom de bott där i några år.

Som vanlig laddade jag med smågodis och pizza


Självklart sprang vi i Sveriges färger


Laddad i startfållan 


Bilden från målgången besparar jag er. Men medaljen delar jag gärna 


Springresa







Berlin Marathon 2013

Tiden går väldigt fort. För två veckor sedan var vi i Berlin för att springa mitt fjärde och Tonys första marathon. 
En fantastisk upplevelse. Det var mycket publik hela vägen och tack vare min fina dräkt blev det många extra heja rop. 

Kerstin som stått med fina skyltar under mina två Stockholm Marathon sprang vid min sida alla det 42 kilometrarna. Det var en väldigt speciell och oförgömlig upplevelse att svänga runt hörnet och få syn Brandenburger Tor och målet strax bakom tillsammans med henne. Den obeskrivliga glädjen man känner när man närmar sig mål den går inte att förklara utan måste upplevas!
 
Eftersom mina supportrar sprang själva denna gången (och förhoppningsivs även nästa gång ) blev det inga loppbilder från Berlin. Så idag har Anna-Karin tagit några bilder på min marathonuniform så att ni får se hur tjusigt klädd jag var i min fina Sverige-uniform.

Det är ingen idé att ni frågar var jag köpt den för den är unik och specialsydd av min goa kamrat Carita. Jag skall vårda den ömt och se till att de får springa många lopp. Återigen ett stort tack till dig Carita, du var med mig varje meter hela vägen i Berlin och det kändes väldigt tryggt.
 
Foto: AK Sten
 

Ny tröja?

Nu åker jag och gör mitt allra bästa på Stockholm Marathon!!
 
TV4 kommer att sända stora delar av loppet. Ni kan titta på TV4 i TV eller här på webben
http://www.tv4.se/sport/klipp/live-stockholm-marathon-2013-2355377
 
Så snart loppet har startat kan ni följa mina mellantider på 
http://www.stockholmmarathon.se/start/content.cfm?Sec_ID=3666&Rac_ID=245&Lan_ID=1.
Mitt startnummer är: 21639
 
Under tiden ni tittar jobbar jag för att förtjäna en ny finisher-tröja. Undra vilken färg det blir i år ?
 
  

Häng med på en tur runt Stockholm


21 639

Det är numret som kommer att pryda min nummerlapp den 1 juni när jag springer mitt andra Stockholm Marathon. 
 
Idag för exakt ett år sedan fick jag mail från Stockholm Marathon om att startlistorna var klara och jag fick faktiskt panik även om jag försökte släta över det lite i mitt blogginlägg. I år känns det mycket bättre. Jag vet vad jag ger mig in på och det kan aldrig bli så dåliga förhållanden som det var då. Det kan heller aldrig bli så ensamt som det var på Göteborg Marathon i oktober. När jag efter dryga 30 km kände mig så ensam och trött att jag lipade bet ihop och fortsatte hela vägen i mål.
 
Visseligare lipade jag på Stockholm också men det vara inga ledsna tårar. Det vara bara en fantastisk känsla av att stå i målfållan, av att höra startskottet och av att alla började röra sig sakta framåt. För att inte tala om känslan när jag vid drygt 40 km började höra ljudet från speakern inne på Stadion, passera in genom den lilla porten och sen bara ta en liten liten runda och passera mållinjen. 
 
 
Mina absolut starkaste och allra bästa minnen från Stockholm förra året är:
 
  • Att jag mötte mina löparcoacher Ann och Mats i startfållan.
  • Den härliga känslan jag kände när Carita sprang med mig en kort bit när jag var på väg in till stan igen från Djurgården. Det var kanske 100 meter men känslan och hennes peppning satt kvar länge.
  • Värmen när Kerstin hjälpte mig av med de våta vantarna vid 37 km och jag fick hennes nya fina, varma vinterhandskar istället. 
  • och självklart när jag passerade mållinjen och hade gjort det jag förberett mig inför varje dag i nästan ett års tid. 
Snart är det dags igen men innan dess är det ett GöteborgsVarv. Det är kanske lite morskt men det känns som ett lagom träningspass några veckor innan Stockholm.

Vetenskap

En sån tur att jag redan klarat av barnafödandet, nu finns det inget som hindrar mig från att springa långpass


Nästa år utmaningar

Den första och för mig nog även den största utmaningen är att redan första i helgen i februari åka 1 mil längskidor på TeliaSM.
Jag har inte stått på ett par längdskidor sedan jag var i nedre tonåren, dvs 5-6 år sedan. Det skall bli spännande att se hur det artar sig.

Löpmässigt blir det tre stora lopp för mig nästa år. Först GöteborgsVarvet i maj, en del av TeliaSM. Därefter Stockholm Marathon i juni och som avslutning Berlin Marathon sista helgen i september.

Berlin känns extra roligt eftersom jag gillar stan men allra roligast är att att jag får sällskap av en eller kanske till och med två av mina supporters från årets Stockholm Marathon.

Tänk er Göteborgsvarvets folkfest gånger två, kan inte blir annat än fantastiskt.

 
Så häftigt att var en del av detta!

 

Se så fin den är!



Lite bilder från Stockholm Marathon

Trots väder och vind var det ett underbar lopp och gav definitiv mersmak. Detta känns verkligen som min grej, så korta fjöslopp på en mil lämnar jag åt andra ;).

Med en sånhär underbar hejarklack kan inget gå fel. Det bästa av allt det fanns en hejarklack till som jag inte har på bild ännu. Det var en sån lycka för mig att de hade delat på sig och hade full koll på när jag förväntades dyka upp så att de kunde heja för fulla halsar.



Här har jag avverkat drygt 12 km och känner mig urstark.


Regnet och blåsten fortsatte och när jag nådde hejarklacken vid nästa varv efter 37 km var jag fortfarande lika glad men betydligt mer frusen. Handskarna var dyblöta och kylde rejält. Kerstin offrade sina torra varma goa nyinköpta vinterhandskar och hjälpte mig att få på dom. Visst ser några av de andra löparna lite avundsjuka ut.

Men de torra härliga vantarna hastade jag vidare. visseligen i något långsammare tempo än för några timmar sedan. Jag sprang hela vägen in i mål med undantag för några promenadsteg vid vätske och energikontrollerna och ett toastopp.

4 timmar, 58 minuter och 17 sekunder senare passerade jag mållinjen. Känslan att efter ett års förberedelser springa in på Stadion går inte att beskriva.


Efter målgång blev det medaljutdelning och en liten promenad ner till Östermalms IP där hejarklackarna väntade.

Kännner mig sjukt nöjd och otroligt stolt över att jag genomfört ett marathon och dessutom under mycket speciella förhållanden. Syns det ?

Mannen bakom mig ser däremot inte så glad ut. Kan bero på att han inte hittat sin hejarklack eller att jag troligen bara stegat rätt fram och inte varken hört eller sett att det fanns andra än jag och klacken där just då.


Nu var det riktigt kallt och det var väldigt skönt att åka hem till hotellet ta en varm goo lång dusch, dra på sig ett torrt underställ och krypa ner under täcken en stund.

Kvällen avslutades med middag på Fondeuboden tillsammans med båda hejarklackarna och två som hejat via tv-rutan.

Tack alla för att ni var med mig och gjorde min maradebut till ett underbart minne!


4:58:17


0 dagar kvar - Off I go!!

Off I go!!

Nu är jag klädd, tyvärr blir det ingen färgsensation. Idag har vettig klädsel fått ta överhand. Svart långärmad ulltröja, svart funktionströja över det, svarta långa byxor vita strumport (givetivs) och en vit keps för att hålla borta regnet från ögonen och till sist mössa och vantar. Mössan kommer jag att ha under kepsen, skitsnyggt!!

Om ni vill se mig i färg får ni dra en nylonstrumpa över huvudet :)

Mitt startnummer är 21 249 ifall någon skulle missat det.


En dag kvar - på plats i Stockholm

Efter att vi hämtat ut min nummerlapp gick vi in på Stadion och då kändes det helt overkligt att jag skall delta i Stockholm Marathon och springa in där i morgon eftermiddag. Så det är tur att jag har min nummerlapp som bevis på att det faktiskt är sant.

Nu är häckar vi på hotellrummet och pizzan är strax uppäten. Det återstår bara vila, vatten och väldigt god sömn så är jag redo för morgdagens löpning.

Enligt senaste väderprognosen skall det blir lite mindre regn än i dag och vad man tidigare spått. Så hjälp mig att be till vädergudarna att det blir lite lite varmare och något mindre regn imorgon.


2 dagar kvar sen är det dags!

Nu är det dags, väskan är packad och imorgon sätter vi oss på tåget till Stockholm. På lördag kl 12:10 står jag på startlinjen bland drygt 20 000 andra löpare och har 42 195 m framför mig. Då är det äntligen dags för Stockholm Marathon och min maradebut.

Det ligger mycket träning och mental laddning bakom om man klarar att fullfölja ett maraton. Idag känns det som jag kommer att fixa det och alla ni runt mig säger att jag klarar det och jag väljer att lyssna på er.

Anna-Karin du har gett mig världens bästa mantra. "Jag är uthållig, seg och grann". Detta skall jag tänka om och om igen ifall det blir motigt och så skall jag för femtielfte gången se mig själv springa gråtandes över mållinjen inne på Stockholms Stadion.

Mitt mål är att ta mig runt och göra det på ett sånt sätt att jag är hel även efter loppet och kan fira med en god middag.

För att inte drabbas av något tvivel att hinna runt har jag räknat lite på olika kilometertider som jag känner att jag behöver ha koll på.

För att ta sig runt har jag  läst att man bör dubbla sin tid på halvmaran och lägga på ungefär 20 minuter  För min del innebär det 2:03 + 2:03 + 0:20 = 4:26. Vilket låter helt fantastiskt. Men jag säkrar ytterligare och lägger mig på 6:45 min/km och siktar då på en sluttid på 4:45:00.

Nästa "fara" är den berömda väggen. Om den skulle inträffa gör den det nånstans på andra halvan. Så därför har jag räknat på hur lång tid andra halvan får ta om jag springer den första enligt min plan på 6:45 tempo. Och då visar det sig att jag har 4 timmar tillgodo innan målet stängs och teoretiskt kan gå  sista två milen bara jag klara att hålla 11 minuters tempo. Så springa- gå - springa- gå funkar utmärkt för att klara målgången.

Sista faran är repen. Det är tre rep och de dras vid 21, 28 och 32 km. För att klara dessa måste jag snitta på 8:30 tempo. Vilket känns helt ok speciellt med tanke på att jag redan räknat ut att springa gå taktiken funkar.

Så summa av detta är förutom att jag gillar att räkna kommer att ta mig i mål och att jag när jag somnar på lördag kväll är en marathonlöperska och troligen ännu gladare än jag var när jag sprang GöteborgsVarvet den 12 maj.


Foto: AK Sten


Uthållig, seg och grann

Igår sprang jag Göteborgsvarvet på 2.03:13 en förbättring med ca 11 minuter mot min tid förra året. Det känns som jag springer med ett leende hela tiden och som om inte det var nog fick jag ett härligt skratt när jag kom ner för Älvsborgsbron och fick syn på den fina skylten som Anna-Karin och hennes systerbarn Amanda och Theo hade gjort bara till mig.


Foto: AK Sten

Bättre  omdöme kan man inte få och det gladde mig verkligen. Bild på mig in action och lite annat från gårdagens Göteborgsvsarv finns på hennes blogg.

Idag känns det som dagen efter och jag har tagit det väldigt lugnt, lite fika med våra vänner från Kalmar innan de körde hem igen och en långsam promenad med Tony längs kajen och i Färjenäsparken.

Det blir vila någon dag till och sen börjar slutladdningen inför Stockholm Marathon. Faktum är att när jag kom imål igår kände jag, även om jag var trött, att med ett litet långsammare tempo är det fullt möjligt att springa ytterligare 21 km. Nu återstår att se om min kropp också  tycker så. Men jag lovar att göra allt jag kan för att övertala den att vi tillsammans skall fixa 42 195 meter den 2 juni.

Men än så länge är det vila som gäller och det var skönt att få njuta av äppleblom och att se Älvsborgsbron i fjärran och veta att jag inte behöver ta mig över den i motvind idag.


Långpass i underbart löparväder

Denna veckas långpass var ljusår bättre än förra veckans. Idag var det drygt 10 grader lite sol och vitsippor i backen. Nu är det mindre än 1 månad kvar till Göteborgsvarvet och en och en halv till Stockholm.. Nära nära nära..

 

Mobilfoto: Ann Svensson

 

 


Livet på älven


Regnat hela dagen

Dagar som denna längtar man extra mycket till sol och värme.

 


‎21 249

Idag har jag fått mail från ASICS Stockholm Marathon med info om evenemanget, startnummer och vilken startgrupp jag tillhör.

Oj vad det sög till i magen, kändes riktigt läbbigt och samtidigt otroligt spännande.

Efter löparresan och förra veckans konditionstest känner jag mig helt fysiskt förberedd. Bara att fortsätta träningen som tidigare och vidhålla kondisen. Däremot har jag fortfarande inte sprungit något riktigt långt långpass men planen är att jag skall göra det på Annandag Påsk. Först 18 km med löpargruppen på F&S och sen fortsätter jag själv minst 8 km eller så långt som jag känner att jag orkar.

Ledarna på löparresan säger att det bara är att fortsätta springa/gå tills man klarat den sträcka man tänkt sig, så då stänger jag väl av hjärnan och gör som dom säger. Bibbi sa också att man skall ha välling i vattenflaskorna istället för sportdryck så då gör jag väl så också.

Glad Påsk på er!!




Härlig morgon

Såhär fint var det i Frihamnen imorse kl 10 när jag var och hämtade ut nummerlappen till Göteborgsvarvets seedingloppet.

När loppet började var det underbart vårväder och Sverigepremiär för halvlånga byxor och t-shorts.

Nu är det vår!


Tidigare inlägg
RSS 2.0